Jag ler, även fast jag gråter
Det finns mycket som man kan le och vara tacksam över här i livet. Men det finns också en hel del som kan göra en besviken och sårad. Men just nu, är jag tacksam över det mesta. Det finns några saker som jag skulle vilja ändra på helt klart - Det finns ingen som har ett perfekt liv. Men bortsett från några få saker så skulle jag inte ha några problem. Inga problem alls.
Jag kan inte förstå det, förut så kändes det som om mitt liv låg och skvalpade på bottnen av ett hav. Nu har jag en massa underbara vänner som alltid finns där för mig, vilket val jag än gör här i livet. Vid varje steg jag tar - finns dom där. Jag har en kille som jag älskar - som finns där. Jag har ett bra band med min mamma nu - Bättre än förr, nu är det underbart.
Förut kändes det som om jag inte kunde tänka själv, inte välja själv. Visst det var väl skönt att slippa tänka när jag nu tänker för mycket ibland. Men jag kan säga ifrån och ta egna beslut - Vilket jag inte kunde förut. Jag hade svårt att säga nej. Men tack vare pappa så har jag fått ett jättebra självförtroende och en bra självkänsla. Han fick mig att stå på egna ben. Han drog ned mig på jorden och det är jag jätte tacksam för!
Mitt liv är delat två.
En framsida och en baksida.
Min framsida är den jag är, den jag vill vara - Mig själv.
Baksidan är mitt förra jag - Som fortfarande lever kvar.
Jag lever idag, men tänker tillbaks på igår.
Jag vill ha minnen kvar, men vill glömma det förflutna.
Jag ler, även fast jag gråter.
© Anneli Persson
Kommentarer
Trackback
